Om du inte rör mig så dör jag
Visst kan beröring betyda skillnad mellan liv och död eftersom det är den viktigaste vägen till känslomässig kontakt. Men den taktila kommunikationen har också ett direkt samband med barnets förmåga till inlärning. Det visade inte minst Helen Keller, som trots att hon var både blind och döv, utvecklade sitt intellekt tack vare handens kontakt med vatten.
Han hette Farech och låg i en av de trettio sängarna på ett barnhem i Mellanöstern, där jag befann mig på ett uppdrag av Rädda Barnen. Hans vidöppna ögon med förstorade pupiller såg rakt igenom mig. Depressionen hade tagit bort alla reaktioner från den fem månader gamla pojken. Jag försökte få kontakt genom att ta upp honom i famnen och locka, sjunga och smeka hans händer, kinder och kropp. Under lång tid fanns ingen reaktion. Så småningom började han gråta, en primitiv skrämd gråt. Den natten kastade han sitt huvud fram och tillbaka i ett försök att stimulera sig själv. Han hade upptäckt att han hade ett behov. Det blev starten till att han skulle få stimulering, minst femton minuter per dag, genom att ge honom ögonkontakt, böja hans armar och ben och tala till honom och han skulle matas i famnen. En liten insats för att förändra situationen för Farech, som nu hade något att vakna till på morgonen. Han ville leva.
Under hela livet är kroppskontakt och beröring viktigt då det påverkar nervsystemet, dels genom att skapa trygghet och lugn, men också genom att ge förutsättningar för inlärning. Taktil stimulering påverkar hjärnans förmåga att bearbeta sinnesintryck, vilket gör att information kan förvandlas till kunskap. Ju mer närhet och beröring ett barn får när det växer upp, desto mer självständigt blir det.
Som barnen på bilderna ovan visar, försöker de ofta själva ”ta för sig” av beröring om de får möjlighet till det. Det kan ske genom att söka sig till en vuxens knä och famn, till varandra eller kanske genom de lekar som de skapar själva. Ett exempel på det visade barnen i den barngrupp jag var tilldelad i ett gatubarnsprojekt i Argentina.
En mycket varm dag vandrade jag iväg till en närbelägen lekpark med barngruppen som bestod av ett tjugotal barn i 5-7 årsåldern. Barnen klättrade upp och ner i en klätterställning som var formad som en raket. Hettan hindrade mig att vara med i leken, så jag satt på en gunga och iakttog barnen. Efter en stund började barnen leka att de åkte raket till Sverige. Alla barnen klättrade ner och ställde sig i en kö för att få kyssa mig, på båda kinderna, när jag hälsade dem välkomna. Efter några minuters uppehåll i Sverige var det dags för avfärd då alla barnen skulle ha avskedskyssar av mig. På detta sätt lekte barnen att de reste till jordens alla hörn, samtidigt som de såg till att få en smula närhet och beröring. För mig var det mycket rörande.
Några taktila lekar som jag upplevt varit mycket populära i de barngrupper där jag arbetat är ”Biltvätten” och ”Rykta hästen”.
Biltvätten. Två barn eller vuxna står mitt emot varandra. De är biltvätten. De andra barnen är bilar som på alla fyra kör in i tvätten, en i taget. De beställer där vad de vill ha för behandling. Några som är försiktiga med beröring beställer kanske bara avspolning eller lufttorkning, medan andra beställer allt från tvätt till polish.
Rykta hästen. Denna lek har samma princip som biltvätten. Två barn står mitt emot varandra. Det är de som ska rykta hästarna. De andra barnen, som föreställer hästar, är ute och springer i hagen. En och en kommer de in för att ryktas. De får tala om vad de vill ha gjort, borstning över ryggen, manen kammad, mulen smekt och hovarna putsade. När hästen är nöjd springer den ut i hagen igen eller vilar sig i sin spilta om det råkar finnas en sådan.
Ett verktyg för att skapa balans i livet är massage. Rätt utförd är den hälsosamt beroendeframkallande. Dels därför att de flesta människor mår bra av beröring, dels därför att det vid beröring, rent medicinskt, utsöndras ett hormon – oxytocin – som påverkar kroppens organ positivt.
Oxytocin kallas ofta för ett lugn-och-ro hormon. Det beror främst på att oxytocinet sänker nivån av stresshormonet kortisol. Oxytocinet bildas i hjärnan, men utsöndras vid beröring och vid andra situationer som vi upplever som vilsamma och behagliga som till exempel ett varmt bad, en god måltid i lugn och ro, avspänt socialt umgänge med den vi tycker om. Även i situationer av flow (fullständig närvaro, uppfylldhet), när vi uppslukas av något vi tycker om att göra utsöndras oxytocin. Det bästa tillståndet av flow upplever barnen när de leker.
De flesta barn tycker om beröring, men inte alla. Detta måste vi vara medvetna om när vi berör barn. Därför måste vi försäkra oss om att barnet tycker beröringen är okej. Bäst gör du det genom att fråga. Om det är ett barn du känner väl, vet du oftast vad barnet tycker om eller inte tycker om. Det viktiga är att inte överrumpla barnet. Till en början kan det vara bra att ha något mellan sig och barnet. Det kan vara ett grässtrå, en fjäder eller en pensel. Luft eller vind brukar kännas skönt mot huden. Små barn kan kikna av skratt när man blåser dem på magen. Ett äldre barn kan njuta av att bli eftertorkad av en hårfön på lagom avstånd efter ett bad, eller härligt frotterad. Eller varför inte stå med bar hud i vind och bara vara där och koncentrera sig på hur det känns. En stund av mindfulness. Mjuka tyger, päls och skinn är härligt att arbeta med.
Du kan läsa mer om detta i böckerna ”Om du inte rör mig så dör jag” och ”Må bra i förskolan”.
