Barn & Musik

Musik är ett språk som barn har naturligt, men det måste uppmuntras. Sången och musiken uppstår spontant hos barnen i alla möjliga situationer om vi inte hindrar dem. De låter när de leker. De låter när de klär av och på sig. Ibland låter de med mat i munnen. De nynnar, sjunger, pratar, blippar och hittar på andra ljud.

Det ska börjas i tid

Lusten till att spela ett instrument väcks ofta när barn får spela tillsammans. Det behövs inga avancerade instrument för att väcka den lusten, olika typer av rytminstrument duger bra, men även ett förskolebarn kan lära sig hantera en ukulele. Det finns sånger som går att spela på lösa strängar och sånger med endast ett eller två ackord. Om det har jag skrivit i boken Må bra i förskolan och jag har även varit delaktig i att förmedla kunskapen till många pedagoger under fantastiska kurshelger på Fårö på Gotland. Pedagoger som aldrig hållit i en ukulele förut åkte därifrån med ett trettiotal sånger i bagaget.

Första gången jag kom i kontakt med barn som spelade trummor var när jag arbetade som förskolekonsulent inom barnhabiliteringen. Där fick jag se hur barn som normalt inte kunde styra sin motorik, lyckades med att träffa trumman med en trumstock i en rytmisk rörelse.

Om jag säger att du skulle skaffa ett litet trumset till förskolan, så kanske du tar dig för pannan och tänker att det är en hög ljudnivå ändå. Men ett litet nybörjarset, kanske bara en cymbal och en virveltrumma, som lyfts fram vid musikstunderna. Redan från två- treårsåldern kan barn följa rytmen med en trumstock när den vuxne klappar med händerna eller slår på cymbalen eller virveltrumman med sin trumstock. Jag har sett många barn djupt koncentrerade i denna sysselsättning. Barnet tittar, känner in och härmar det du gör. Och njuter! Rytmen förmedlas till hela kroppen och det är en häftig känsla.

Att sjunga i kör

Om jag hade vetat hur roligt det är att sjunga i kör skulle jag ha börjat mycket tidigare. Jag har nu under sjutton år haft förmånen att sjunga i Cantemus stora kör med två konserter per år i antingen Berwaldhallen eller Konserthuset. Cantemus är en amatör kör, men med stora ambitioner och en bred repertoar, allt från Händels Messias och Mozarts requiem till Abba, Frank Sinatra, Queen goes opera och allt däremellan. Körsång är enligt forskning inte bara roligt utan även hälsosamt.

Barn och sång
Hur får man alla barnen i en förskolegrupp att vilja vara med och sjunga? Hemligheten är att sjunga varje dag. Många frågar sig då om man som pedagog måste kunna sjunga och spela? Nej, man måste inte vara tonsäker eller så kallat musikalisk, men en pedagog måste våga ta ton – brista ut i sång. Det vi ska förmedla till barnen är att det är härligt att höra sin egen röst. Det är så vi får barn att så småningom vilja sjunga i kör och få uppleva samma glädje som jag och många andra gör utan att behöva vara speciellt musikaliskt begåvade. Man kan faktisk sjunga och spela bara för att det är så roligt. Och så mår man så bra. Det är i dag vetenskapligt bevisat. Alla kan sjunga och övning ger färdighet. Om detta har jag skrivit om i boken ”Må bra i förskolan”.

Ukulele är spelglädje

Ukulele är ett fyrsträngat instrument ursprungligen från Portugal, men som sedan spreds till Hawaiiöarna under 1800-talet och sedan vidare till europeisk och amerikansk musik under 1920-talet. Några kanske tror att den på grund av sin litenhet är en leksak, men ingenting kan vara mera fel. Dock krävs det inte i början så många ackord för att spela många låtar, vilket gör att den även är lämplig för barn att börja med. Men med träning kan den bli hur avancerad som helst. Jag deltar i olika ukulelegrupper såväl här hemma i Sverige som i Spanien. Ukulele är glädjen personifierad. Börja spela!

Musik skall byggas utav glädje

Privat har jag fler intressen än jag hinner med. Ett stort intresse är musik. Som flicka spelade jag piano men det väckte aldrig min lust, trots att jag tycker om pianomusik. Jag dras mer till rytmer. Sedan många år tillbaka spelar jag trummor i några jazzorkesterkonstellationer. Aktiviteterna med den ena musikgruppen inbegriper också resor som är ett annat stort intresse.

Efter att under större delen av mitt vuxna liv känt dragning till glad jazzmusik och varit besökare på många musikevenmang och jazzklubbar, kom jag genom en god vän i kontakt med många musicerande människor. Då hände något. Jag ville inte längre bara lyssna. Jag ville också spela. Vid repetitionstillfällen fattades det ofta någon i kompet och jag började försiktigt traktera den virveltrumma och hihat som stod i lokalen. Det var svårt men härligt. Så småningom köpte jag mig ett trumset och började min mödosamma kamp att få ordning på koordinationen mellan armar och ben. Många gånger tänkte jag ge upp. De andra var ju så duktiga. Men övning ger färdighet och genom ”Orkester Four or more” och i ”Royal Garden Jazzband har jag spelat på många privata fester och pubspelningar.

Att resa med musik

Genom trummorna har spelresor blivigt ett fantastiskt trevligt inslag i mitt liv. Semester med instrument. Jag har under många år haft förmånen att få resa med ett gäng glada musikanter till olika delar av världen och spela där vi går, står eller sitter och äter. Aldrig för pengar. Bara för glädje. Ett annorlunda sätt att lära känna människor och där det aldrig finns uppgjorda arrangemang. Det är fånga dagen som gäller och att spela så mycket som möjligt.

Bland kängurur och koalor

Vi landade i Perth, sex glada musikanter på semester som hoppades att våra medresenärer skulle uppskatta vår musik. Vid den första gemensamma middagen bekände vi färg och rev av ”Some of these days”. Sedan var problemet löst. Våra nyfunna vänner diggade, sjöng med och en och annan visade sig vilja vara soloartist. Vi blev ett sammansvetsat gäng under resan och hade på så vis både fanclub och publik med oss från Perth – Adelaide- Alice Springs – Ayers Rock – Sidney – Cairns och Stora Barriärrevet. Under en spelresa är musiken viktigast av allt, vilket gör att vi kan bli sittande i timmar på en bar eller uteservering för att underhålla oss själva och andra. Den här resan hade dock mycket fokus på upplevelser där den mest oförglömliga var en ökenkaravan med övernattning under bar himmel.