Förskollärare, specialpedagog, utbildare och författare

Mitt yrkesval var klart vid fem års ålder då jag började ”kindergarten”. ”Jag skulle bli som fröken!!” Så blev det också. Jag utbildade mig till förskollärare, speciallärare och talpedagog. Under hela mitt vuxna liv har jag haft ett stort intresse för barns behov och utveckling. Alla vi som arbetar med barn fascineras ständigt av ännu outforskade aspekter i deras värld.

Ylva Ellneby

Mina Böcker

Se mina alster…

Kontakt

Kommunikation är min grej

Spanien

Mitt liv i Torrevieja

Jag hoppas att du inspireras till olika projekt genom att läsa mer på min hemsida. Du är alltid välkommen att höra av dig till mig. /Ylva

Musiken

Vad skulle vi göra utan musik?

Casa de los Niños

Mitt arbete med Rädda Barnen

Barn och rörelse

Barn skall röra på sig. Punkt!

Senast utgivna böcker

Ingen bild tillgänglig Om barn och stress och...
Barns verklighet är idag mer komplicerad och svårhanterlig än någonsin förr. Tempot i barnens tillvaro har höjts och till följd...
Ingen bild tillgänglig Förskoleserien Den livsviktiga leken
I Den livsviktiga leken får du som pedagog veta mer om lekens olika former och om hur du kan använda...
Ingen bild tillgänglig Må bra i förskolan: musik,...
”Det är inte alltid för mycket av det onda som gör att vi mår dåligt. Det kan vara för lite...

Utbildning

  • Taktilt försvar – vad är det?
    En del barn reagerar negativt på beröring och om det inte har psykiska orsaker handlar det oftast om taktilt försvar. Barnets förmåga att hämma obehagskänslor fungerar inte. De flesta av oss kan känna riktigt stort obehag om vi får för oss att en stor luden spindel håller på att kravla upp för vår bara arm. Om vi sedan upptäcker att det är vår käraste som kittlar oss med ett grässtrå kan vi ”hämma” den obehagliga känslan och till och med tycka att det kittlar skönt. Detta kan inte ett barn/en människa med ett taktilt försvar. Beröringsförnimmelser orsakar istället alltid obehag. För dessa barn är det ett verkligt dilemma. De behöver mer kroppskontakt än andra, men har svårt att ta emot den. Det kan skapa stora problem i sociala relationer. För dessa barn är det till exempel mycket svårt att stå på led. En knuff i en stökig kö kan utlösa ett slagsmål hos ett känsligt barn. Det är av största vikt att den vuxne förstår barnets problem. Det finns några saker vi kan tänka på för att hjälpa barnet. Det är bättre att ta i barnet ordentligt än att röra det försiktigt. Barnet har lättare att tåla den beröring det får ge sig själv. Barnet är mest rädd att bli berörd i ansiktet, huvudet och håret. Försök få barnet att krama dig, istället för att krama barnet. Låt barnet leka med material som stimulerar beröringssinnet som till exempel lera, sand, vatten, play-do eller deg, men låt barnet bestämma hur. För en del barn kan det vara lättare att ta emot beröring om balanssinnet stimuleras. Det kan alltså vara bra att snurra, hoppa, dansa eller gunga innan man leker lekar med kroppskontakt eller använder material som brukar ge barnet olustkänslor. Ett barn med taktilt försvar kan ofta reagera med hyperaktivitet och kan få svårt att koncentrera sig på grund av att det hela tiden störs av rädslan för obehagliga upplevelser. Eller så reagerar barnet med att dra sig undan. På så vis kan det taktila försvaret även hindra barnet i inlärningssituationer. Du kan läsa mer om hur du kan stimulera beröring och taktilt försvar i böckerna ”Om du inte rör mig så dör jag” och ”Barns rätt att utvecklas”. Du finner dem här på hemsidan under fliken https://ellneby.com/bocker/ Du kan även läsa mer längre ner på denna utbildningssidan under rubriken ”Om du inte rör mig så dör jag”. Välkommen! Dela sidan
  • Hinder för lek Del 3
    Vi tänker oftast på den fria leken som frihet för barnen att leka vad de vill, men den fria leken kan leda till ofrihet för en del barn. Lekforskarna Torben Hangaard Rasmussen och Eli Åm har genom observationer både ute och inne kommit fram till att många barn hämmas i nya och okända situationer, och när de känner sig otrygga tillsammans med andra barn. När vuxna är med i leken känner barnen sig säkrare och kan leka med större frihet. Sedan går den vuxne gradvis ur leken, men finns med i periferin. Dessa barn måste givetvis identifieras och ges adekvat stöd.
  • Hinder för lek Del 2
    I hinder för lek Del 1 kunde du läsa om otrygga, ängsliga barn och om barn som inte förstår de andra barnens leksignaler. Här följer ytterligare några orsaker till varför barn kan ha svårt att ta sig in i leken. Alla barn har inte utvecklat den fantasi som behövs. De kan vistas i dock- eller hemvrån, men sedan vet de inte hur de ska leka där. Likaså kan de bygga en tågbana, men när den är klar är det slut. De som är duktiga på att låtsasleka kan …

En resa i barnens värld

Med många års erfarenhet av arbete inom främst förskolan, men också skolan, är jag väl förtrogen med barns miljö och uppväxtvillkor. Efter min specialpedagogutbildning har jag arbetat med barn som av olika orsaker har behövt stöd i sin utveckling. Resan har varit spännande på fler än ett sätt.


Det har också lett till att jag velat dela med mig av alla de erfarenheter som jag samlat under åren. Det har blivit många föreläsningar, seminarier och böcker som jag fått dela med mig av till er som – liksom jag – tycker att barn är viktiga människor!

Dela sidan