Utbildningar & Seminarier
Det har varit spännande och stimulerande att under så många år få resa runt i Sverige och möta alla er pedagoger på de föreläsningar och seminarier jag har haft utifrån mina böcker eller era önskemål.
Här på hemsidan, under rubriken ”Utbildningar”, vill jag fortsätta dela med mig av mina kunskaper. Om du finner något som du tror kan intressera en kollega, får du gärna dela det vidare. Det gör du genom att klicka längst ner under det inlägg du vill dela med dig. Välkommen!
-
Förbjudna känslor
Fråga: Jag är relativt ny i yrket och grunnar en del på skavigheter jag inte var förberedd på. Som den både chockartade och skamsna känslan att inte riktigt känna att man ”klickar” med alla barn. Det obekväma när man inte når fram till varandra. Som vuxen är jag ju dessutom i maktposition, och måste jag inte som förskollärare gilla alla barn? Är det ens ”normalt” att känna så här i yrket? Hur ska jag förhålla mig till mina ”fula känslor”? Funderande förskollärare.
-
Taktilt försvar – vad är det?
En del barn reagerar negativt på beröring och om det inte har psykiska orsaker handlar det oftast om taktilt försvar. Barnets förmåga att hämma obehagskänslor fungerar inte. De flesta av oss kan känna riktigt stort obehag om vi får för oss att en stor luden spindel håller på att kravla upp för vår bara arm. Om vi sedan upptäcker att det är vår käraste som kittlar oss med ett grässtrå kan vi "hämma" den obehagliga känslan och till och med tycka att det kittlar skönt.
-
Hinder för lek Del 3
Vi tänker oftast på den fria leken som frihet för barnen att leka vad de vill, men den fria leken kan leda till ofrihet för en del barn. Lekforskarna Torben Hangaard Rasmussen och Eli Åm har genom observationer både ute och inne kommit fram till att många barn hämmas i nya och okända situationer, och när de känner sig otrygga tillsammans med andra barn. När vuxna är med i leken känner barnen sig säkrare och kan leka med större frihet. Sedan går den vuxne gradvis ur leken, men finns med i periferin. Dessa barn måste givetvis identifieras och ges adekvat stöd.
-
Hinder för lek Del 2
I hinder för lek Del 1 kunde du läsa om otrygga, ängsliga barn och om barn som inte förstår de andra barnens leksignaler. Här följer ytterligare några orsaker till varför barn kan ha svårt att ta sig in i leken. Alla barn har inte utvecklat den fantasi som behövs. De kan vistas i dock- eller hemvrån, men sedan vet de inte hur de ska leka där. Likaså kan de bygga en tågbana, men när den är klar är det slut. De som är duktiga på att låtsasleka kan ...
-
Hinder för lek
För att kunna leka tillsammans med andra behövs en viss social och emotionell kompetens. Leken kräver kompromisser som inte alla barn har erfarenhet av. Dessa barn behöver stöd av en vuxen, annars kanske de drar sig undan och leker för sig själva. I många regellekar till exempel är turtagning nödvändig, min tur och din tur. Barn som inte behärskar de sociala lekreglerna: samförstånd, ömsesidighet och turtagning, kan bli så frustrerade att det förstör och raserar för andra, om de inte själva får vara i centrum. De blir istället lekförstörare som sällan inbjuds till de andra barnens lekar.
-
Fri lek och styrt lärande.
Den glädje vi ser att barnet upplever genom lek vill vi gärna utnyttja, även för lärandesituationer där vi som pedagoger har bestämt tema. I de flesta fall lyckas vi bra om vi inte klampar in med vår ambition i det som barnen redan leker. Studera gärna barnens lek men bryt inte in med tillrättalägganden i undervisningens tjänst, det finns stor risk att du dödar leken - och barnets eget initiativ.
-
Samspel motorik och perception
För att ett barn ska utvecklas utan bekymmer behövs ett samspel mellan motoriken, språket och de olika perceptionsområdena. Detta sker bäst genom barnets lek, nyfikenhet och lust att utforska. Utvecklingen följer ofta ett bestämt mönster. Barn lär sig till exempel oftast att först sitta, sedan krypa, gå och springa. Det lär sig säga enstaka ord innan de kan formulera meningar. Men det är viktigt att ha i minnet att vad som är normalt varierar mycket. Barn utvecklas i ungefär samma ordning men olika fort! Jämsides med detta utvecklas även barnets känsloliv och sociala kompetens, vilket är själva grunden till hur barnet mår och fungerar. Därför är kunskapen om det enskilda…
-
Vad är lek?
Det har visat sig svårt att definiera begreppet lek eftersom den har så många funktioner. Den är svår att skilja ut från andra handlingar som har med skapande verksamhet, fantasi och kreativitet att göra. Lek är allsidig och upptar en stor del av barnens fria tid. Leken har dessutom en stor betydelse för barnens fysiska och psykiska utveckling. Det mest utmärkande är ändå hur leken engagerar barn, hur de låter sig uppslukas. Många forskare kallar detta tillstånd för "flow". Barnen förflyttar sig till ett annat tillstånd där de glömmer tid och rum, så som en del av oss vuxna också kan, när vi går upp i något som verkligen fångar…
-
Om du inte rör mig så dör jag
Visst kan beröring betyda skillnad mellan liv och död eftersom det är den viktigaste vägen till känslomässig kontakt. Men den taktila kommunikationen har också ett direkt samband med barnets förmåga till inlärning. Det visade inte minst Helen Keller, som trots att hon var både blind och döv, utvecklade sitt intellekt tack vare handens kontakt med vatten.
-
Den pedagogiska grundsynen
När man förstår bakgrunden till sin egen grundsyn, den teoretiska och den som är byggd på erfarenhet, så är det lättare att förstå och utveckla en helhetssyn på barn och förskoleverksamheten. Alla pedagoger har naturligtvis inte samma grundsyn och det är heller inte nödvändigt.
-
Är leken hotad?
Leken har sitt ursprung långt tillbaka i tiden. Hur vi som pedagoger ser på leken är starkt påverkat av när vi gick vår utbildning och vilka lekteorier våra lärare var inspirerade av. Vi behöver fundera över vilka tankar som har påverkat oss och om de överensstämmer med vad vi verkligen tycker idag.
-
Ängsliga barn i förskolan
Hur kan vi bäst hjälpa ett barn som är väldigt försiktigt och väldigt rädd för allting? Hur kan vi stötta barnet att våga lite mer utan att pressa eller stressa? Vi vill ju så gärna att barnen i vår förskola ska kunna slappna av och leka, springa, skratta och ha kul.
