Ängsliga barn i förskolan

Hur kan vi bäst hjälpa ett barn som är väldigt försiktigt och väldigt rädd för allting? Hur kan vi stötta barnet att våga lite mer utan att pressa eller stressa? Vi vill ju så gärna att barnen i vår förskola ska kunna slappna av och leka, springa, skratta och ha kul.

Detta är en frågeställning som bekymrar oss när vi får barn till förskolan som inte vågar ge sig hän i aktiviteter och lek. Barn är olika, en del tar längre tid på sig, men det är bra att vara lyhörd så att vi verkligen uppmärksammar de här barnen. Det är viktigt att vi visar att vi tror på barnets förmåga. Ängsliga barn påverkas av ängsliga vuxna som förstärker känslan. Genom tilltro ger vi barnet mod.

Uppmärksamma framsteg och gläds med barnet. ”Vad bra det gick” eller ”Vad modig du är”. Det är viktigt att barnet upplever och förstår att hen är lika bra, oavsett om det går bra den här gången eller nästa gång. Det är modigt att försöka. Ett litet steg i taget.

Ängsliga barn vågar ofta inte ge sig hän i leken och kan behöva hjälp av små lekgrupper med stabila barn. Inför vissa situationer kan den vuxne vara lekkamraten som först gör det som förväntas, sedan barnet med den vuxnes stöd. Små stärkande uppdrag som att duka bordet, hämta saker och hjälpa till stärker självkänslan. Först med enkla saker så att hen känner sig trygg och sedan höja ribban allt eftersom.

Genom sagor om rädsla kan vi prata med barnet om hur det känns. Vi kan ”spegla” det hen säger genom upprepning som en bekräftelse eller fråga. ”Vargen är farlig”. ”Du tycker vargen är farlig?” Så kan hen utvidga sina tankar. ”Ja, den bits”. ”Du tror att den kommer att bitas?” Att rita och leka en situation gör den ofta mindre hotfull.

En del barn behöver bevis för sina framsteg för att tro på dem. Ett ängsligt förskolebarn ville alltid ha ett ritat kort för varje erövrad utmaning. Vid terminens slut hade hen en hel kortlek med sig hem.